Kan artificiell intelligens, AI, ersätta människor i framtiden? Kommer algoritmer att bli bättre som beslutsfattare än människan? Utifrån de frågorna diskuterade Jakob Svensson, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Malmö universitet, vilka frågor vi bör ställa oss när det gäller AI och algoritmer.
Foto: Jakob Svensson
Det finns idag en tro på objektiv kvantifiering och spårning av alla former av mänskligt beteende och social samvaro genom den digitala teknologin. Algoritmer som söker igenom stora datamängder anses kunna få fram mönster som vi inte ens visste existerade. Vi skulle därmed få en förståelse som är befriad från mänsklig förvanskning och omgivningens påverkan. Vi skulle därmed också kunna göra exakta förutsägelser om människors beteende.
Jakob Svensson ställde frågan: Om algoritmer förstå oss människor bättre än vi själva blir det då också logiskt att de får fatta beslut åt oss?
Jakob Svensson menade att artificiell intelligens är en oxymoron. En oxymoron är ett begrepp som är sammansatt av två element som står i motsatsförhållande till varandra.
Ett annat problem är att vi sällan definierar vad vi menar med begreppet data. Den information vi har är inte given, den är snarare utvunnen och stöpt i en form så att den kan processas av ettor och nollor. Data, information, är också kulturellt färgat av samhällets värderingar och normer. Data är därför inte neutralt. Hur kan då algoritmers förutsägelser anses vara tillförlitliga, frågade Jakob.
Bild: Jakob Svensson. Foto: Åke Persson
Så som AI utvecklas nu finns det ingen anledning att tro att den kan ersätta människor i en nära förestående tid, menade Jakob. Människor tänker i flera dimensioner, det gör inte datorer. Dessutom är alla algoritmer skrivna av människor, och därmed finns det också allt skäl att undersöka hur människorna bakom algoritmerna tänker och vilka utgångspunkter de har.